blir så otroligt frustrerad. och hur jag än talar minskar inte min frustration. jag försöker verkligen att inte göra det till nån big deal. och jag vill verkligen inte vara den skyldige. men jag har en känsla av att allt kommer vändas mot mig och det är mitt fel att det blev såhär. det är inte rättvist. jag går enligt min känsla och min känsla säger starkt såhär. och jag upplever att jag har all rätt att känna så. jag har tagit emot mycket, men jag tycker inte det är värt mera att göra det.
nu får det helt enkelt räcka.
ps. idag var den absolut vackraste vinterdagen hittills. satt inne o tittade ut ett tag och såg ett dimmigt sagolandskap med otroligt vackert solsken och snö, tog kameran i hand och hoppade ut på fältet för att snappa många helt otroliga foton. lovar att visa upp av dem, men håller på o switcha blogg, så det blir foton på den nya sen. ovanligt sken var det idag i varje fall, ber verkligen för flera sådana här inspirerande juldagar. amen.